landoftarzan

En gång igår sa en man till en annan man "Jag tycker att världen skulle vara en bättre platts".
Den andra mannen svarade på den första mannens spontana uttalande "Hmm... När jag tänker efter så skulle det nog varit bättre om det hade varit så".
De båda männen satte sig ner för att fundrea ettt litet tag på vad som skulle kunna göra värden lite bättre.
"Men du" sa den ena mannen till den andra, " skulle inte världen varit bättre om man fick det man ville ha?"
Nu blev det klurigt för den andra mannen för han hade ju tänkt samma sak men inte sagt det, om nu alla fick va de ville ha skulle ju den första mannen får all uppmärksamhet.
"Jo" svarade han, "det skulle det nog, men isåfall vill jag ha uppmärksamhet".
"Okej, här  har du lite uppmärksamhet av mig" sa den första mannen. " Jag vill ha en pojkvän som kan jaga hönor i skogen åt mig".
Den andra mannen tänkte så det knaka, kände han någon som kunde vara denförsta mannens pojkvän. Han kom snart på att han nog var den bästa kandidaten. "Jag kan vara din pojkvän" sa han och sprang ut i skogen.
Efter en halvtimme kom han tillbaka, med tre och en halv hönor i ett snöre, han hade ju faktiskt vart tvungen att äta när han var på jakt.
Nu hade de fått va de ville ha och undrade över vad de nu ville ha.
De kom inte på nått, så de bestämde sig för att världen var bättre nu.
Snipp snapp snut så var denna saga slut.

Denna underbara tisdag eftermiddag i mars, år 1912.? I alla fall så har jag kollat på fin fina döda celler, jäst-celler. Mycket intressant måste jag säga.

En kall höst natt anlände ett skepp i Wisevillages hamn. På skeppets undre däck bland allt gots låg det in lite trälåda. Den lilla trälådan hade ett innehåll av mycket stort värde, männen på båten visste inte vad trälådan innehöll eller att den i huvudtaget existerade utom en. I hamn stod en man klädd i svart rock, gråa byxor och en svart hatt. Mannens namn var John Wise och var trälådans ägare. Denna trälåda hade haft flera ägare, vissa betydligt mer anmärknings värda än andra. Trälådans första ägare av en spanjor vid namn Me Gusta, en odräglig karl som var mycket förtjust i bilar. Trälådans existens glömdes bort. En dag dog Me Gusta och trälådan blev efter att ha varit en ägodel till två andra familjer hade nu trälådan varit i herr Wise händer en längre tid. En vecka tidigare hade dock herr Wise blivit av med lådan, stulen av ett par turkar, före detta vapensmugglare, som jobbade för den mycket grymma ukrainaren Olga Dyshekov. När turkarna stal trälådan från en av John Wise privata pansar bilar struntade de i att leverera den till Olga och försökte de att öppna lådan och sno innehållet. Just innan de lyckades öppna lådan kom Olga Dyshekov in i deras lägenhet på andra sidan havet och med tio beväpnade män. Turkarna gick snart ner på knä och bönade Olga att benåda dem, men innan de han avsluta ens en mening låg de alla döda på golvet, med tio kulor genom varsitt huvud. Nu var Olga på väg tillbaka till Ukraina men var tvungen att stanna på ön kallad Tastyland, i den lilla staden Wisevillage. Båten la till och ner på kajen går det ner två storvuxna män, båda tarupp och tänder var sin cigarett. John Wise kliver ut ur skuggorna och gör mot de båda männen. De märker ingenting och inom loppet av en sekund drar John fram en ljuddämpad pistol och skjuter de två männen. Han vandrar upp på båten och märker att hela övre däck är fullt av beväpnade män, men det är lugnt. John Wise använder sina ninjaskills och bryter nacken av tio personer skitsnabbt. dörren ner till undre däck var låst, men den öppnade han ju såklart med sin laser fjärt och där stod Olga, hon hade precis duschat så hon var naken, men fortfarande skräckinjagande. Som alla vet så har alla från Dyshekov-fammiljen mad KGB skills som matchar John Wises ninjaskills. Nu började ett episkt slag till döden. Efter ett tag var Olgas bröst så svullna av alla karatechopps så att de fyllde nästan hela båtens lastutrymme. Båten började sjunka och John slet åt sig trälådan och hoppa av båten. Detta kunde inte Olga göra trotts sina mad KGB skills och drunknade. Segern hade gått till John Wise man hade kommit med ett pris, han hade blivit av med sina ben. Han var mycket lycklig ändå. Sakta öppna han lådan och snipp snapp snut så var denna saga slut.

Om jag vore lika galen som min far hade jag varit typ lika galen som jag är. Det här är sådana saker jag tänker på och när man införde socialbidrag i Sverige. Nästa vecka ska jag se fotboll, det kommer bli fett, jag ska gå med min super fräna flickvän Kajselut a.k.a Kajeruu a.k.a Rymdemannen. Jag hoppas hon har så fett den här helgen så att inte derbyt på måndag blir överviktigt alla. Any väg, här har ni en saga. Peter var mycket aven sjuk, faktum att han var det nästan varje helg. Peter var som ni kanske inte förstod av förra meningen ett hus. Peter stod i ett ganska nybyggt grannskap och han var nästan ett av de mest nyaste av alla husen. Han hade ett ganska fint inre och utsidan var inte heller särskilt fult. Men ägarna var ett medelålders par som mest dega i sina sängar och som snickrade ibland i källaren. Alla de andra husen hade dock en massa ungdomar som festade och körde bilar runt husen, de husen hade helt enkelt inte en tråkig eller segt. Peter kände sig så utanför, han tänkte hela tiden att om han var en människa skulle han lösa alla problem med narkotika. Hus har nämligen mycket svårt att bli påverkade av narkotika eftersom att människor sälla eldar upp knark i den öppna spisen. Han var så arg, så arg, men visste inte på vem, ingen hade ju gjort nått fel. Han fantiserade också att han skulle ha ben och hur han skulle springa bort från kvarteret och aldrig komma tillbaka. Han började slita och dra där hans ben skulle ha suttit om han hade sådana. Och vips, så kom ett ben upp! Han testade också andra sidan och så vips igen. Nu visade det sig att det paret hade byggt megaben under Peter. Ni kan inte inse hur lycklig Peter var vid det här laget. Han sprang och sprang tills han kom till närmaste storstad. Peter av i ett av stadens krog kvarter. Han hittade snart ett hus som presenterade sig som stadens bästa natt-klubb. Peter tänkte att kom han satt sig bredvid en natt klubb kan det ju inte bli tråkigt. Detta gjorde också Peters ägare glada som hade tänkt starta en S&M-klubb och därför byggt Peter hans ben. Nu var det alltid fest i Peter och han mår kanon. Snipp snapp slut så var denna saga slut.

Idag får ni ingen bild men en midnatts saga för de som inte kan sova eller inte har något vettigt för sig en fredags natt ska du ha. I en liten stad i det nutida Ryssland bodde det en gång en enbent man vid namn Sutnik som var mycket fattig och mycket hungrig. Han levde enbart på döda smådjur och smulor från marken vid det nyöppnade McDonald's i den lilla byn. Han roade sig med att jaga duvor med händerna, som var mycket svårt eftersom han var enbent. Alla andra i by var mycket rika på grund av en mycket klipsk aktiemäklare vid namn Yuri som hade fått alla i byn att köpa rätt aktier vid rätt tillfälle. Yuri var också en man och han älskade sin lilla by i Ryssland, men stackars Sputnik hade inte råd att köpa några aktier, så han blev utan. I den lilla by hände det ingenting på mycket länge, alla mådde bra, så varför tänka, tänkte de. Som jag vi detta laget förstår att mina på hittade bybor inte var några smarta människor som inte tänkte för sig själva mer än att tänka på att de inte skulle tänka så är det inte konstigt att en dag när Yuri en dag ramlade ner i en brunn och dog så lät de sina aktier vara. Inom kort var alla i byn till och med fattigare än Sputinik. Sputnik såg då sin chans. Han sprang ut på gatorna på sitt ända ben åt upp hälften av invånarna och hyrde den andra halvan att ta över Ryssland åt honom, lättare gjort än sagt så tog de över Ryssland i Sputniks namn. Efter att ha gjort en halv demokratiskt land till en diktatur igen kan man förstå att andra världs ledare blev sura, de lata europeerna orkade inte lära sig Rysslands nya namn( кормы огурца ), kineserna som inte kunde uttala det och amerikanerna som var mest sura på allt, så efter kort sa Mongoliet "Alla mot кормы огурца!" och så blev det, tredje världs kriget, alla mot Ryssland. Så dog änu en till av mina karaktärer. Snipp snapp snut så var denna saga slut.

... det skulle inte vara kul för någon.